Västra Kungsholmens historia

 

 

1600-talet

Under medeltiden tillhörde Kungsholmen gråbrödraklostret på Riddarholmen. Efter reformationen på 1500-talet kom marken att tillhöra kronan, som där anlade två tegelbruk: Rålambshovs plats och väster om kvarteret Tegelslagaren.

1644-1647 donerade drottning Kristina Kungsholmen till Stockholms Stad för att möjliggöra en utvidgning av staden. Ett tullstaket uppfördes tvärs över holmen i ungefär nuvarande S:t Erikgsgatans läge, och området innanför staketet planlades för nybebyggelse.

På 1680-talet anlades det kungliga jaktvarvet vid Mälaren, öster om nuvarande S:t Eriksgatan. Båtarna som byggdes var avsedda för hovet och dess resor till de kungliga lustslotten i Mälaren.

 

1700-talet

Det skulle dröja länge innan landsbygden på västra Kungsholmen ändrade karaktär till en stadsmiljö. Väster om tullstaketet breder Stadens Hage ut sig över ett betydligt större område än dagens Stadshagen. Förutom en vaktstuga vid tullen, byggnaderna i jaktvarvet och en gård i kvarteret Grindaktaren fanns det inte många hus. 1767 låter Andreas Hummer bygga en fabrik för sidenfärgning som låg vid Karlbergssjön där Igeldammsgatan nu går ner.

Under denna tid anlades de två judiska gravplatser som fortfarande finns kvar på Alsrömergatan och vid Kronobergsparken.

 

1800-talet

Under denna period har vägarna dragits något längre västerut. Fleminggatan och Hantverkargatan har liknande sträckningar som idag. Dock har bebyggelsen inte ökat mycket. 1850 flyttade det kungliga jaktvarvet från Kungsholmen, och istället flyttade Svea ingenjörskårs pontonjärsbataljon till platsen.Den glesa bebyggelsen användes till den växande industrin, bland annat Karlsviks fabriker som tillverkade tyger. Inom samma område låg också Stockholms Vapenfabrik och Karlsviks Gjuterier. Väster om Karlsviks fabriksområde, vid Drottningholmsvägen låg Stockholms Sjukhem som invigdes 1867 och som var avsedd för kroniskt sjuka. Nya Hemmet (Vallgossen 13) öppnades 1891.

I mitten på 1800-talet planerades stora delar av västra Kungsholmen om för att kunna hantera den stora befolkningsökningen. Lindhagen planerade en kvartersuppdelning som i stort gäller än i dag, och så även för Norr Mälarstrands framdragning. Kronobergsparken ritades in för att ge lite ”livsluft”. Den planerade stjärnplatsen vid nuvarande Fridhemsplan kom inte att realiseras. Dock gick byggandet långsammare än på andra håll i Stockholm, och bebyggelsen är fortfarande gles.

 

1900-talet

Seklets början medförde en markant förändring av de norra kvarteren. Då byggdes de tornliknande byggnadena på S:t Eriksgatan som gav en monumental entré till Kungsholmen. Hela gatan förändrades under denna tid. Backarna schaktades bort, och 1930 breddas gatan för att ge plats åt bilarna. Bron till Vasastan står klar 1906. Denna rivs dock på 1950-talet och ersätts med en ny bro. 1908 invigs Kungsholmens allmäna läroverk vid Hantverkargatan. Karsviks industriområde börjar utrymmas på 1910-talet och på vissa delar börjar bostadshus byggas.

Under 1920-talet byggs flera sammanhängande bostadskvarter på västra Kungsholmen. Kvarteret Färjan på Alströmergatan byggs liksom kvarteret Båten vid Fleminggatan.

 

Klicka på kartan för att förstora.